" Probably the weakest Mannschaft version of all time, the players were too old and way off their prime" , sade en kommentar på nätet om Tysklands lag i VM1998. När jag tittar igenom truppen från VM1998 och ser resultatet, bedömer matcherna, så är jag benägen att hålla med. Jag får dock återkomma till detta...
***
Tyskland kom till VM som regerande Europamästare. Det var inget EM i England som går till historien som det mest välspelade och fantastiska. England var en frisk fläkt naturligtvis och Tjeckien. Tyskland var en moralisk maskin, som med ett starkt lag verkligen agerade som "die Mannschaft". Pådrivna av en fantastisk Mathias Sammer, som spelade en liberoroll nationen inte sett sedan Beckenbauers tid och med Bierhoff som Klinsmanns lekkamrat på topp. Det räckte för ett EM-Guld under Berti Vogts och fick vara stomme till truppen 1998.
Innan man tog sig till VM skulle det kvalspelas. 32 lag skulle för första gången in i VM och gruppettorna gick direkt, medan tvåorna fick slåss om fyra platser. Tyskland hade Albanien, Armenien, Uktaina, Portugal och Nordirland. Det var ingen enkel grupp och när man ser Tysklands fyra oavgjorda matcher, Portugal som landade tre poäng efter och Ukraina två poäng efter så inser man hur nära det var att tyskarna missade slutspelet. Det gick ända in i kaklet. Albanien kom sist i gruppen och mötte Tyskland i Hannover hösten 1997. Skulle bli en munsbit? Jo, men motståndarna tog ledningen genom självmål av Kohler. Sedan gjorde Helmer mål, Marschall och Bierhoff också. Men albanerna gjorde mål och in i slutminuterna stod det 3-3. Om albanerna hade gjort mål, så hade tyskarna kommit tvåa i gruppen och Ukraina tagit gruppen. Nu avgjorde dock Bierhoff i 90e och det var klart med avancemang, men det satt hårt inne.
Turneringen
Välkommen till Frankrike. Det var som uppgjort att Frankrike på nationaldagen skulle fira den titel de vunnit även om själva finalen var dagarna innan. Det var liksom upplagt för det. För första gången var det 8 grupper med fyra lag,dvs 32 lag. Jag var på plats under två veckor och hann se fyra matcher. Ingen tysk match dock. Fransmännen hade laddat enormt och efter att missat VM i USA efter ett katastrofalt slutspel, så byggdes laget om. Aime Jacquet tog laget till semifinal i EM1996 och byggde ett lag med väldigt multikulturell karaktär på ett sätt som ingen tidigare gjort. Allt var laddat för en turnering med ett starkt Holland, ett vaknande England, Brasilien och möjligen Argentina.
Laget
Det är lätt att tro att Berti Vogts lag för evigt var förlåtna efter debaclet 1994, då de vann EM 1996. Så var det inte. Förvisso hade nu Oliver Bierhoff kommit i i laget som ny målskytt och en viss föryngring hade skett med spelare som Jeremies och Hamann, men spelet var krångligt och byggde på den tyska dygden - moral, disciplin och karaktär. Laget var tomt på finess och X-faktorer som kunde göra det extra. Det var ett tungt maskineri som leddes av Mathias Sammer i sin "prime" med en stark centrallinje, där överraskande spelare som Dieter Elits, Stefan Reuter och Thomas Helmer spelade stora roller. Lothas Matthäus var skadad 1996 och var inte med.
När vi nu går in till VM1998, så hade Vogt ett stort problem. Mathias Sammer var skadad. Han hade dominerat liberopositionen i klubblag och landslag. Hur skulle detta nu lösas? Truppen som plockades ihop saknade inte rutin. Det är den äldsta truppen i tysk historia om man tittar på medelåldern. Matthäus(37), Klinsmann(33),Köpke(36), Kohler, Thon, Helmer,Marschall,Kirsten, Möller och Hässler- samtliga 30-32år gamla. En hel hög med silverryggar med erfaranhet och åsikter. Tränare Vogts hamnade alltsom oftast i diskussioner med ett starkt spelarråd där Kohler, Klinsmann och Matthäus satt.
Gruppspel
Tyskland hade USA, FR Yugoslavia och Iran i gruppen och inte sedan 1974 och matchen mellan Väst- och Östtyskland har väl säkerheten och spänningen varit så stor som i matchen mellan USA och Iran. Men först skulle Tyskland klara av sina matcher och det var tre matcher utan större drama. Det Var inga glansfulla matcher alls. USA borstades undan med nickmål av Möller och närskott av Klinsmann exempelvis. Sedan kom matchen mot FR Jugoslavien och den fick en jobbig inramning. Matchen slutade 2-2 och är kanske mest känd för att Lothar Matthäus slog rekord i VM-matcher med 22 stycken. FR Jugoslavien var det bättre laget och drev på med Stankovic, Stojkovic och Mijatovic. De tog också ledningen med 2-0, men tyskarna återkom med stark moral och kvitterade. Efter matchen blev det en del skärmytslingar och polisen David Nivel hamnade i bråk med t6ska huliganer som slog ned honom och misshandlade honom. Polisman Nivel skulle aldrig bli samma person igen och denna gräsliga misshandel ledde dels till åtal och fängelse för fyra våldsverkare, men också en stor chock i det tyska samhället. Det pratades om att Tyskland skulle dra sig ur. Förhandlingar mellan trupp och förbund ägde rum. Helmuth Kohl vrålade ” eine grosse Schande” och efter matchen klev hela fotbollsvärlden ihop för att stödja David Nivel, som hamnade i koma och sedan någorlunda återhämtat sig. Tyskland stannade dock kvar och slog Iran med 2-0 efter mål av Klinsmann och Bierhoff. Tyskland till åttondelsfinal.
Matchen mellan USA och Iran präglades av inget annat än politiskt stillestånd. Lagen hälsade på varandra, det togs foton och den match som hela VM- turneringen fruktat blev som en vänskapsmatch.
Tyskland - USA 2-0
Tyskland - FR Yugoslavien 2-2
Tyskland - Iran 2-0
Slutspel
Det var ett slutspel med 16 lag. Frankrike, Argentina och i någon mån Nigeria hade visat framfötterna i gruppspelet, men i slutspel kan allt hända och tyskarna var vidare även fast kritiken mot spelet, tempot och det rätt enkla taktiska spelet var stort.
Åttondelen
Tyskland - Mexico 2-1
I ett varmt Montpellier väntade Mexico. Det var ett varmt Montpellier, som det brukar kunna vara. Staden ligger längs med Medelhavet och blir ofta som en het gryta. Hit kom ett svårspelat Mexico, som återigen gav tyskarna motstånd. Som 1990 då Tyskland vann på straffar. Bierhoff hoppade högst i ett inlägg av Hässler och träffade ribban i första halvlek. 0-0 i paus, som efter två minuter i andra såg Luis Hernandez göra 1-0 efter att han vänt bort Babbel, Wörns och Tarantino i straffområdet och lyft över Köpke. Sedan hade det kunnat bli 2-0 då Luna kontrade och prickade stolpen. Hernandsez mötte returen och prickade Köpke. Men Tyskland kommer alltid igen. Å igen. Så också nu. Tarnat lyrade mot straffpunkten, backen Lara fumlade och Klinsmann tryckte in kvitteringen. Fem minuter före slut, dags för Bierhoff. Kirsten lurar och Bierhoff, som var överjävligt bra i luften, nickar in den. Tyskland vidare till kvartsfinal
Kvartsfinal
Långsamt började media undra vad som hände. Detta ålderstigna lag, kunde de verkligen ta sig så pass långt att de blandade sig i medaljerna?
Kroatien - Tyskland 3-0
I kvartsfinalen väntade dock Kroatien. Denna nya nation, som gjorde sin första turnering ville ha revansch från EM1996, då tyskarna slog ut dem, men framför allt hedra sitt stolta folk.De hadevslagit Japan och Jamaica i gruppspelet, förlorat mot Argentina och vunnit åttondelen mot Rumänien. De två sista matcherna såg jag på plats i ett soligt Bordeaux. Kroatien 1998 var ett fantastiskt roligt lag med Prosinecki, Boban, Suker, Boksic, Jarni och många andra. Det var dock en rätt hård och bitvis brutal match i början, där Hrvatska ville återta kommandot från die Mannschaft efter förlusten 1996 Kanske hade tyskarna kunnat stå emot detta snabba och tekniska lag om inte Wörns fått rött kort efter fyrtio minuter då han kapade Suker. Det var inte meningen, men Wörns från Leverkusen kom fel och det röda kortet var ett faktum. ” das tut weh” sade tyske kommentatorn Rubenbauer. Det gjorde det. Strax efter slog Jarni in 1-0 vid stolpen.
Klinsmann hade en jättechans i början av andra halvlek men målvakten Ladic fick ut den från mållinjen. Mot slutet orkade inte die Nationalelf och först Vlaovic och sedan Suker skickade hem Tyskland. Kroatien till semifinal och en bronsmedalj.
Tyskland? ja, bilderna på killen som vrålar ”Scheisse” finns kvar och flaggan som bränns ligger kvar i minnet. Berti Vogts fick bära hundhuvudet och fick lämna jobbet strax efter, men var det den gamle ” Terrier” Vogts, som bar hela skulden? Inte alls. Rannsakningen som gjordes handlade om ett lag som var för gammalt och ett lag som fortfarande bar otroligt starka hierarkiska strukturer där fel inte tilläts och nya spelare inte vågade säga sin mening. De gamla uvarna Klinsmann, Matthäus och Möller var rätt klara med vad som skulle göras och parallellt rådde det en intern kamp mellan just Matthäus och Klinsmann om vem som skulle leda laget. Matthäus kom in sent i laget efter att Sammer skadats och blev en nödlösning. Laget var statiskt, saknade snabbhet och nya idéer. Det klassiskt tyska "sweeper-systemet som egentigen cementerats med Beckenbauer var hett ifrågasatt och man hade helt enkelt sett de andra nationerna utvecklats men själv stått ganska stilla. VM var förbi och med 1998 tackade den gyllene generationen för sig. Dags för nytänkande och nya idéer.
***
VM vet vi alla blev en formidabel succé för hemmanationen som manifesterade sin roll som stor nation och sedan dess, men några bedrägliga undantag inte vänt sig om. Aime Jacques lag med multikulturella inslag från kolonier från Afrika och Västindien förtrollade världen.Franska laget blev inte ”les bleus” utan ”black-blanc-beur”, som en hyllning till det multikulturella. När slutsignalen gick efter 3-0 på Brasilien och ”Victoire” löd över den franska nationerna så var alla osämjor och ojämlikheter utsuddade och den franska nationen dansade i natten. Tyskland dansade inte utan smidde ränkor för framtiden.
Härnäst 2002 och välkommen Michael Ballack
