När Spanien spelade 0–0 tidigare i veckan fanns det ett Lamine Yamal-format hål på högerkanten i stora delar av matchen. Förväntningarna var därför enorma idag när han fick sin första start i VM-karriären, i samband med Spaniens möte med Saudiarabien.
Det dröjde inte länge innan huvudrollen blev hans. Det är den roll Yamal verkar född att ha – och den roll han tveklöst trivs att ha.
Dominerade från första minuten
Första bollen går till Lamine. En dragning. Fram, tillbaka. En knuff på stackars Salem Al Dawsari som flyger undan. Inlägget för kort.
Andra bollen går till Lamine. Ny crossboll. Den tredje bollen likaså.
Fjärde gången till Lamine. Skottet flyger över ribban, ut i Atlanta-publiken.
Femte, sjätte, sjunde bollen går till Lamine Yamal. Halvleken igenom. Hela den spanska landslagstruppen är fylld av den tekniska finess som genomsyrar den iberiska fotbollen, men det räcker inte alltid till: exempelvis när man belägrat Kap Verdes straffområde i 90 minuter. Bevisligen behövde Spanien en 18-årig pojke för att göra sitt första mål i 2026 års världsmästerskap.
Efter tio minuter kommer det, då pojken kasar sig fram mot den bortre stolpen och stöter in bollen. 1–0. Målgesten består av fingrar som visar upp 304 – postnumret till Rocafonda, det kvarter i Mataró, Katalonien, där han tillbringade sin barndom med att spela gatufotboll på den grova asfalten.
Eller ja, första hälften av barndomen. Den andra hälften har spenderats på världens mest finklippta gräsmattor. Det hade lika gärna kunnat vara två-tre år sedan som Yamal jagade bollen med sina vänner efter en skoldag, men för tre år sedan gjorde han sin proffsdebut. För två år sedan vann han EM-guld.
Spelade hybridsport
Tio minuter efter öppningsmålet kommer både 2- och 3–0. Den eviga kulthjälten Mikel Oyarzabal smäller in båda, där trean var ett särskilt märkvärdigt mål. Spanien ser ut att spela någon sorts hybridsport när bollen flyger fram och tillbaka – men alltid under kontroll – genom luften inne i straffområdet. Till slut landar den helt som planerat på Oyarzabals sko som skarvar in den i ett öppet mål. En uppvisning i teknisk kvalitet.
Mikel Oyarzabal har växt ut till Spaniens eviga kulthjälte.
Med de dubbla målen gick 29-åringen upp som Spaniens sjunde bästa målskytt någonsin. Oyarzabal är en spelare som själv förtjänar att få rubriker tilldelade sig och när han oundvikligen gör sitt nästa mål i denna turnering kanske jag själv ger honom en.
Men idag är det svårt att skifta fokuset från Lamine Yamal. Han klev av i halvtid, men då var arbetet redan slutfört. Han och Oyarzabal hade försäkrat att matchen var död vid det laget. Tidigt i den andra halvleken använde Marc Cucurella sig av sitt benskydd för att forcera fram ett självmål till 4–0 vilket innebar den slutgiltiga begravningen.
Var ska detta sluta?
De sista 40 minuterna var bara en formalitet. De spanska spelarna rullade boll som de gjort hela sina liv och som de säkert kan göra resten av dem. Nico Williams kom in i slutet för att bidra med den speed han visade upp i Tyskland 2024, men såg lika trubbig ut som han gjort stora delar av säsongen, kanske främst på grund av sina skadeproblem.
Då blir Lamine i princip ensam i det spanska laget med sitt skillset. Men den pressen ser han nog mer som en förmån än någon sorts börda. Det har han gjort i hela sin karriär på toppnivån.
2024 fyllde Lamine Yamal 17 år dagen innan EM-finalen. I år fyller han 19 sex dagar innan VM-finalen. Dios mío, var ska detta sluta?
