Allt om VM 2026: | Alla grupper | Spelschema | TV-tider |
Inledande oro
Nu skulle VM-pokalen äntligen återvända i dess rätta händer, åtminstone enligt engelsmännen själva. Det fanns nog egentligen inga andra utvägar. Inledningsmatchen slutade 0-0 mot Uruguay, vilket i sig kändes något oroväckande, då ingen nation dittills vunnit ett VM om man inte segrat i den första matchen.
Sedan två stabila segrar
Därefter följde dock två stabila segrar, det vill säga 2-0 mot Mexiko och samma siffror mot Frankrike. Eleganten Bobby Charlton från Manchester United spräckte nollan med det första målet i matchen mot Mexiko, sedan gjorde Liverpools Roger Hunt tre mål. Försvarsmässigt såg det oerhört stabilt ut och det skulle hålla i sig turneringen ut. Backlinjen anfördes av lagkaptenen Bobby Moore (West Ham) som bildade mittlås tillsammans med Leeds Jack Charlton. Till höger fanns George Cohen (Fulham) som skulle bli uttagen i världslaget samt Ray Wilson (Everton) till vänster. I mål stod den kanske främste av alla – världsmålvakten Gordon Banks.
Den berömda kvartsfinalen - grunden till rivaliteten med Argentina
I kvartsfinalen stod ett starkt argentinsk lag som motståndare. Det blev en tuff tillställning, där Argentinas lagkapten Antonio Rattin utvisades redan i den 35:e matchminuten. En tveksam utvisning tyckte nog många, då den kom efter ett andra gult kort efter något han sagt till domaren. Engelsmännen menade att Argentina spelade grisigt, men utvisningen kom oväntat och Rattin vägrade faktiskt lämna planen. Efter många om och men startades matchen igen och England vann till slut med 1-0 efter mål av Geoff Hurst (West Ham), som ersatte skadade storstjärnan Jimmy Greaves. Eftersnacket har präglats av att det tillsattes europeiska domare i matcherna mot de sydamerikanska lagen och den tveksamma utvisningen av Rattin spädde på bitterheten på den sydamerikanska kontinenten.
Inne i zonen
Nu var dock England inne i den där magiska zonen som blivande slutsegrare ofta hamnar i. I semifinalen väntade svårast möjliga motstånd i form av Eusebios Portugal. De hade precis vänt 0-3 till 5-3 i en episk kvartsfinal mot Nordkorea och Eusebio öste in mål. Men de behärskades till fullo av England där Bobby Charlton avgjorde med två mål. Eusebios reducering i slutet räckte inte.
Finalen - och det där målet
I finalen stod Västtyskland som motståndare i en match som svängde rejält. Tyskarna tog ledningen i den 11:e minuten, men kvitteringen kom genom Geoff Hurst i den 18:e. England tog sedan ledningen genom West Hams Martin Peters i den 78:e minuten och Wembley gungade i vad som såg ut att vara en säkrad VM-pokal. Men så, i den 90:e minuten kvitterar tyskarna. Chock för England, men pokalen var deras. Så var det bara. Och i den 101:e minuten gör Hurst 3-2 i vad som för evigt är ett omdiskuterat mål. Ribba och sedan studs ned… Ja, på vilken sida av mållinjen? Målet godkändes dock och Hurst skulle senare fastställa ett historiskt hattrick i den allra sista förlängningsminuten då han får ett läge där han knappast tänker på att sätt bollen i mål, utan att ta i så mycket som möjligt, så tiden skulle gå. Det blev dock mål. 4-2 och pokalen hade hittat hem efter en mycket gedigen turnering av ett engelskt lag som nu spåddes evig framgång.
Matcherna
Gruppspel: England – Uruguay 0-0, England – Mexiko 2-0, England – Frankrike 2-0
Kvartsfinal: England – Argentina 1-0
Semifinal: England – Portugal 2-1
Final: England – Västtyskland 4-2 (efter förlängning)
Truppen
Målvakter : Gordon Banks (Leicester City), Ron Springett (Sheffield Wednesday), Peter Bonetti (Chelsea).
Backar : George Cohen (Fulham), Ray Wilson (Everton), Jack Charlton (Leeds), Bobby Moore (West Ham), Jimmy Armfield (Blackpool), Gerry Byrne (Liverpool), Norman Hunter (Leeds).
Mittfältare: Nobby Stiles (Manchester United), Alan Ball (Blackpool), Bobby Charlton (Manchester United), Martin Peters (West Ham), Ron Flowers (Wolverhampton), Ian Callaghan (Liverpool), George Eastham (Arsenal).
Anfallare: Jimmy Greaves (Tottenham), Geoff Hurst (West Ham), John Connelly (Manchester United), Terry Paine (Southampton), Roger Hunt (Liverpool).
Lyssna även på podden: VM 1966: ”Bollen var absolut inte över mållinjen”
