25 maj 1967, Lissabon
Den stundande Europacupfinalen handlade om så mycket mer än en pokal eller ens att få kalla sig bäst i Europa. Just finalen 1967 handlade kom en kamp mellan två fotbollsfilosofier.
Grande Inter och Helenio Herrera
På den ena sidan av det ideologiska skranket stod italienska Inter. En klubb som vunnit cupen 1964 såväl som 1965 och som tagit över ledartröjan i den europeiska fotbollen från Real Madrid. Dess tränare Helenio Herrera var kanske världens mest hyllade och Europas bäst betalda. Han hade tagit den taktiska tanken om catenaccion till att bli världsledande. En defensiv taktik som handlade om att säkra bakåt och vänta ut motståndarnas misstag.
Brittiska klubbar hade stångat sig blodiga
De brittiska klubbarna hade stångat sig blodiga mot denna taktik. Everton, Glasgow Rangers, Liverpool och även Kilmarnock hade fått smaka på Herreras taktiska mästarförmågor. Och de hade inte lyckats dyrka upp det där låset som catenaccion präglas av.
Mästartränaren Helenio Herrera
Läs även: Grande Inter - Herrera gjorde klubben till bäst i Europa
Välspelande Celtic
Men nu... Kanske... Glasgow Celtic hade tagit sig till final och mot dem stod Inter. Celtic som inför matchen blev symbolen för den anfallsinriktade mer optimistiska fotbollen. Lirare som Jimmy Johnstone förgyllde livet för Celtic-supportrar i skotska ligan, men hur skulle de klara sig mot ett disciplinerat gäng som leddes av den fruktade Herrera?
Inter tar ledningen
Inte så bra till en början. Inter tog ledningen på straff efter endast 7 minuter. Straffexekutor var storstjärnan Sandro Mazzola. Därmed drog sig Inter tillbaka för att låsa och spela av matchen, i sedvanlig catenaccio-stil. Att ligga under med 0-1 mot Herreras Inter var ingen lek, mer en dödsdom.
Skottarna kom i våg efter våg
Men just denna kväll hade skottarna något helt annat i åtanke. I våg efter våg gick de till anfall, men de hade oerhört svårt att få in bollen. Om inte Inters försvar stod i vägen så var det den lysande målvakten Giuliani Sarti eller ramverket. Inter skapade inga fler chanser, men det hade de nog räknat med. Allra minst Herrera själv.
Till slut lyckades de bryta igenom
Det låga försvaret gick inte att bryta igenom. Det krävdes en rackarrökare av vänsterbacken Tommy Gemmell i den 63:e minuten för att Celtic skulle få in en kvittering. Och i den 84:e minuten styr Stevie Chalmers in 2-1 efter ett skott av Bobby Murdoch. Inters målvakt var chanslös. Senare påstod Celtic-spelarna att de övat in just den detaljen...
Celtic gjorde det med stil
Lejonen från Lissabon - Glasgow Celtic - blev därmed det första brittiska laget att ta hem Europacupen. Ledda av en av Storbritanniens största tränarlegendarer: Jock Stein. De gjorde det med stil, mot hårdast tänkbara motstånd och är än idag anses de vara Celtics bästa lag genom tiderna. På den tiden definitivt ett av Europas allra bästa och mest underhållande lag.
Laguppställningar:
Celtic: Ronnie Simpson - Jim Craig, Billy McNeill (K), John Clark, Tony Gemmell - Bobby Murdoch, Bertie Auld - Jimmy Johnstone, Stevie Chalmers, Willie Wallace, Bobby Lennox. Avb: John Fallon. Manager: Jock Stein
Inter: Giuliano Sarti - Armando Picchi (K) - Tarcisio Burgnich, Aristide Guarnieri, Giacinto Facchetti - Angelo Domenghini, Gianfranco Bedin, Sandro Mazzola, Mauro Bicicli, Mario Corso - Renato Cappellini. Avb: Ferdinando Miniussi. Tränare: Helenio Herrera
