Allt om VM 2026: | Alla grupper | Spelschema | TV-tider |
Under VM 2026 rangordnas här VM-historiens bästa namn. Här kommer del 2, med plats 90 - 81 på sommarens viktigaste lista. För mer information om kriterierna för listan och plats 100 - 91 missa inte del 1 här .
VM-historiens 100 bästa namn
Plats 90 - 81
#90 Jackie Milburn (England, VM 1950)
Den typen av coola engelska namn som inte görs längre. Jackie är så mycket coolare än Jack, varför slutade engelsmännen kalla sina Jacks för Jackie? Jackie Milburn är en VM-spelare. Jackie Milburn hade också kunnat vara krigshjälte i Battle of Britain eller lett ett Peaky Blinders-gäng.
#89 Pablo Centurión (Paraguay, VM 1950)
Centurión för tankarna till århundraden och jubileum. Namnet andas historia, stora tidseror. Det känns som att Pablo Centurión frigjorde hela Paraguay. Dessutom är en accent över o:et alltid en god idé.
#88 Taribo West (Nigeria, VM 1998, 2002)
Trots tre stavelser i förnamnet flyger namnet ut så snabbt att man ibland behöver stanna upp för att verkligen ta in det. Taribo West. Det är kul, det piggar upp. Kombinationen av ett längre, ovanligt förnamn ackompanjerat av ett kortare, vanligare efternamn är något Nigeria historiskt gjort väldigt bra i fotbollssammanhang.
#87 Lido Vieri (Italien, VM 1970)
En svensk som heter Öland skulle vara ren galenskap, men att ge en italienare samma namn som en ö känns bara naturligt och passande. Italienare gör långa namn kanske bättre än något annat land, men det finns något vackert också över korta italienska namn. Leave them wanting more.
#86 Brilhante (Brasilien, VM 1930)
Ett namn som av uppenbara skäl förpliktigar och ingjuter respekt. Om tränaren helt släppt motståndarscoutning och bara ögnar igenom motståndarens laguppställning innan match kan man vara säker på att ”Håll koll på den där Brilhante” blir sista instruktionen till spelarna före avspark.
#85 Noureddine Naybet (Marocko, VM 1994, 1998)
Urtypen av namn som kunde göra en spelare till en favoritspelare bara av att man läste en trupplista som barn. Allitterationer är alltid bra. Ett namn så bra att man trots förnamnets längd alltid ville säga hela namnet.
#84 Rob Rensenbrink (Holland, VM 1974, 1978)
Det kan inte sägas nog: allitterationer är alltid bra. Det finns en härligt holländsk rättframhet i namnet. Rob. Det räcker så, för ju snabbare man kommer till namnets stora behållning desto bättre. Rensenbrink, namnet är långt nog att man hinner njuta av varje stavelse.
#83 Crescencio Gutierrez (Mexiko, VM 1958)
Det fina med ordet crescendo är att ordet i sig lever upp till dess innebörd, det växer sig starkare och starkare. Det fina med namnet Crescencio är att det ökar en nivå till med bytet av ändelsen från -do till ljuvliga -cio.
#82 Atiba Hutchinson (Kanada, VM 2022)
Atiba är coolt, det bara är så. Det låter coolt när man säger det, det ser coolt ut när man läser det. Man tar för givet att alla som heter Atiba är coola.
#81 Fritz Walter (Västtyskland, VM 1954, 1958)
Ett fullständigt perfekt tyskt namn. Inget spektakulärt, för det är inte tyskt. Föräldrarna tänkte inte två gånger för det behövdes inte. Klart pojken skulle heta Fritz. Fritz Walter kan ni lita på. Fritz Walter ställer upp. Fritz Walter hjälper dig flytta. Fritz Walter fixar problemet med din bil vid sidan av autobahn.
Läs också: Plats 100 - 91
