Taha Ayari
Det allsvenska uppehållet verkar ha gjort Taha gott. Otroligt kul att se att han kan följa upp prestationen mot Blåvitt med ännu en riktigt fin prestation. Återigen är han bästa AIK:are på planen och verkar kunna springa i evigheter. Dessutom har beslutsfattandet blivit betydligt bättre. Och tänk vad fint det är att ha en tränare som kan utveckla unga spelare. Taha har haft Riverios förtroende under hela säsongen, och det går inte att underskatta vad det kan göra med en spelare som känner det förtroendet.
Sömniga herrar - pigga ungdomar
Den första halvleken är väldigt bra i stora delar. Men det är flera gånger som nonchalanta misstag från våra rutinerade spelare längre bak banan håller på att kosta oss baklängesmål. Kribben dukar ju upp för 1-0 tidigt där han räddas av ribban. Mads, Dino och Aaron är flera gånger slarviga och långsamma i bollbehandlingen som håller ger Mjällby de chanser de har i i första halvlek.
Framåt var det däremot ett desto piggare i den första halvleken. Filling gör en fin halvlek och skapar oreda flera gånger i Mjällby-försvaret. Amel länkar fint med den offensiva trean och tar sig dessutom in i straffområdet ett par gånger, där han mycket väl hade kunnat få göra sitt första allsvenska mål om decimeterna varit på hans sida.
Super sub Victor Andersson
Bortskämda med inhoppare som avgör är vi inte vana vid. Men i Riverios AIK börjar det bli ett mönster med matchavgörande byten. På Gamla Ullevi kom Victor in och var starkt bidragande till den segern. Idag kommer han in och är helt avgörande med sina 1+1. Precis som med Taha så tycker jag det är ett mer vuxet agerande även från Victor. Det tas fler korrekta beslut både med och utan boll. Löpningen han tar in i boxen vid 1-0 är helt rätt tajmad, precis som tajmingen i assisten till Helms 2-0.
Grinta Gnaget
Om någon hade gett mig krysset i den 70 minuten hade jag tagit det utan att tveka. Den andra halvleken domineras av hemmalaget och innan Anderssons 1-0 var känslan att ett Mjällby-mål hängde i luften. Istället får vi träff på en kontring, där man måste lyfta Aarons förarbete innan han serverar Axel som löper sig fri, och kan sedan rida ut stormen. Och jag tror inte man ska underskatta vikten att verkligen lida sig fram till tre poäng som laget gör idag. Eskil Edhs andra halvlek tycker jag får symbolisera den här segern. Vilken lätt-älskad fotbollsspelare det där är.
Toppkänning
När vi gick in i återstarten för en vecka sedan var känslan att det här kunde bli en obehaglig höst, inte minst med tanke på hur truppstatusen såg ut. En vecka senare står vi här med sex poäng och häng på europaplatser. Att vi kommer ha något med dem att göra tror jag inte, men oj vilken arbetsro det här ger den sportsliga ledningen för resten av den här säsongen. Takkula kan nu bygga om den här truppen i lugn och ro, Riveiro kan fortsätta utveckla spelidé och spelare och vi supportrar kan ta oss igenom den här säsongen utan känna någon större ångest över worst case scenario. Det är uppåt och framåt!
