Det blev ingen ”Rosa himmel” för Rosa Kafaji i Arsenal. Hon värvades efter en fullkomligt lysande säsong i Häcken och spåddes kunna göra en tumultartad succé i Arsenal. Jonas Eidevall låg bakom värvningen och hon slog till rätt omedelbart med ett mål i debuten. Upplagt för succé? Jodå, men när Eidevall försvann så kom Renée Sleegers in och då blev det direkt tuffare. En skada gjorde inte saken bättre och Kafajis speltid blev mindre och mindre
När säsongen 2025/26 kom så gavs hon chansen i Brighton och gjorde en helt godkänd säsong med 19 matcher i ligan och två mål. Ingen stormande succé, men nu hyfsat etablerad i ligan. Så kommer säsongen 26/27 och hon inser nog snart att speltiden i Arsenal blir begränsad och hon ser sig om efter en ny klubb. Om jag hade fått råda, så hade jag nog stannat kvar i Brighton och vuxit som spelare och ledare. Nu går hon till pop-laget London Lionesses.
Det är inget fel i det naturligtvis, men någonstans tycker jag att förnuftet skall råda. Michelle Kang- som äger laget- har agerat som Chelsea. Spenderat ursinninglöst med pengar och köpt ihop stjärnor på rad. Dagens trupp är över 30 spelare och jag ser inte hur svenskan skall få mer speltid i ett lag där mittfält och forwards redan är dubbelbokat av stora namn. Jag hoppas jag har fel för hennes och för Sveriges räkning, annars blir detta ytterligare en talang som för tidigt lockas av de stora namnen, får begränsat med speltid och blir en parentes i fotbollshistorien.
Tack för din tid i Arsenal, Rosa Kafaji och lycka till.
