Backa tillbaka banden ett år och ingen skulle kunna förutspå vad Fiorentina skulle ha gått igenom det sista året innan 100-årsjubileet. Den värsta säsongen som jag kan minnas var nu i efterhand nyttig med tanke på var vi nu står.
Sedan Fabio Paratici tog över som ny sportchef har klubben gått igenom en förvandling som är sagolik för oss som följt Fiorentina länge. Vi är vana vid jobbiga sommarfönster med missade transfermål och drömmar som alltid går i kras innan säsongen ens gått in i vinteruppehållet.
Äntligen segrar meritokratin
Under tidigare sportchef Daniele Pradé var filosofin tydlig: du förtjänar inte din plats genom ett bra jobb utan genom att vara en bra person, eller snarare en bra person i rätt persons ögon. Endast två tränare sparkades under Commissos första sex år i klubben och ingen i den sportsliga ledningen fick dojan. Med tanke på pengarna som spenderades på transfermarknaden under perioden är det ovanligt om man tittar på resultaten som aldrig riktigt levde upp till förväntningarna.
Sedan Paraticis intåg har klubben istället förvandlats från ett litet familjeägt företag till ett stort internationellt business. Alla sektioner inom klubben har revolutionerats med nya personer som arbetat inom den absoluta toppen av europeisk fotboll. Ett exempel på detta är det tidigare icke-existerande scoutingnätverket som uppdaterats med över 60 scouter, lett av Paraticis högra hand Lorenzo Giani.
Hittills har den nya filosofin synts tydligt i agerandet av klubben. Tidigare hade man med största sannolikhet behållt Paolo Vanoli på tränarbänken efter han löste salvezzan. Jag kan tycka att det finns starka argument för att behålla honom men samtidigt visar det också en klubb som hela tiden ligger steget efter. Efter en säsong som den förra året behöver hela klubben revolutioneras, inte bara på direktörsposter utan också i truppen och på tränarbänken. En klubb som Fiorentina ska inte vara nöjda med en 16:e-plats och signalen till hela Florens måste vara att Fiorentina vill sikta högre och aldrig nöja sig.
Ett smart tränarval
Paraticis första stora tekniska val föll på Fabio Grosso som ny tränare. På ett personligt plan en tränare som han känner väl sedan han lanserade Grosso som Primavera-tränare i Juventus. Men Grosso kommer också från en fin tid i Sassuolo där hans lag stod för en övertygande comeback-säsong i Serie A. Tidigare han har även gjort gavettan på riktigt genom fina resultat med både Frosinone och Bari Serie B samt något misslyckade utlandsäventyr i Frankrike och Schweiz.
Grosso är en tränare som vill spela en modern och offensiv fotboll med mycket fart och energi. Men samtidigt är han av den nya skolan en tränare som lägger mycket fokus även på den defensiva fasen. Han är ingen De Zerbi eller Italiano med en tydlig ideologi som också är deras enda väg framåt. Grossos lag är anpassningsbara och mer svårlästa, men med fortsatt fokus på att kunna dominera matcher. En mix jag tror kan passa Fiorentina och truppen perfekt.
En revolutionerande mercato
Det stora som hänt är inte tränarvalet eller rensningen på klubbnivå. Fiorentina och Paratici håller just nu på med en stor revolution i spelartruppen. Vi är i mitten på juli och det har redan genomförts 6 värvningar. Den senaste var ivorianen Christ Inao Oulai som imponerat på många efter sina fina insatser i VM.
Profilen på spelarna man värvar är tydlig: ungt och med en internationell prägel. Inte som tidigare när man väntade till de sista veckorna i augusti och värvade de sista kvarlevorna från ligans bottenskrap. Nu plockar man Arthur Atta från Udinese till ett värde av 40 miljoner euro. En spelare som jagats av de största klubbarna i Italien och även hajarna i Premier League.
Man har också redan byggt en helt ny backlinje med den gigantiska rumänen Dragusin och mycket lovande Viery till ett totalt värde på närmare 40 miljoner euro. På ytterbackarna har man också redan gjort klart med Real Madrid-fostrade Alex Jimenez och Victor Valdepenas. Ungt och lovande med hög teknisk kvalitet.
Men mercaton är långt ifrån över. För att Grosso ska kunna spela sitt 4-3-3 behöver man också värva en hel drös med yttrar. Utöver det ska många spelare säljas och det lär fortfarande behövas något mer på vänsterbackspositionen efter att Gosens lämnade för Schalke 04. Något som dock är säkerställt redan nu är att Fiorentina kommer vara ett av lagen att hålla ögonen på i fotbollseuropa. För redan nu har man ett av Europas mest intressanta mittfält med Oulai, Atta, Fagioli och Ndour.
Ungt och modernt Fiorentina
Vad ger Paraticis fönster hittills för indikationer?
Jag tror att Fiorentina siktar mot ett modernt och tekniskt spel. Backlinjen är redan nu mer robust men valen på ytterbackspositionen är intressanta. Valdepenas är i grunden en mittback som också kan spela vänsterback. Dessutom ryktas Ruggeri som också är en ytterback av den mer defensiva karaktären. Jag tror man siktar på att bygga en backlinje likt Arsenals som nyss vann Premier League. Mittbackar med fysiska och tekniska kvaliteter samt ytterbackar med liknande attribut.
På mittfältet vill man ha spelare som har förmågan att driva bollen förbi sina motståndare. Detta har både Atta och Oulai. Det är en egenskap som man måste ha inom dagens fotboll men som Fiorentina saknade enormt förra säsongen. Detta gör att man kan vara giftiga i omställningar men också vara starka mot lag som spelare ett lägre försvar.
Tillsammans med Grosso som är duktig på att utveckla unga spelare bygger Paratici ett lag som kommer spela med en hög energi, taktisk disciplin men också som kommer vara en fröjd för ögat. Vi får inte glömma att Florens har en historia av att uppskatta skönhet vilket de senaste versionerna av klubben inte har speglat.
Vi är som sagt bara i mitten av juli och mercaton är långt ifrån över. Många spelare ska fortfarande säljas och vem vet om spelare som Kean och Fagioli stannar. Något som dock är säkert är att Paratici redan nu visat att det finns fog till att kunna hoppas igen. Allt som gjorts hittills är långt över förväntningarna och dessutom finns det många indikationer på att det kan bli ännu bättre med många värvningar kvar att göra och lite att förlora.
