Allt om VM 2026: | Alla grupper | Spelschema | TV-tider |
Stora förändringar - men till det bättre
Byte av målvakt i en stor turnering sker nästan aldrig. För många vore det som att underkänna hela lagbygget som man mödosamt jobbat med hela vägen fram till ett VM eller EM. Att dessutom gör sådana stora ändringar i formationen som att skicka fram en mittback som ankare på mittfältet är kanske något mer vanligt, men det förändrade ju hela strukturen i den ide Sverige haft fram till matchen mot Japan. Och Anthony Elangas plats i startelvan förändrade hela anfallsspelet, då vi nu hade tre offensiva krafter som kanske inte är lika vassa - rent försvarsmässigt - istället för tidigare två.
Få förbundskaptener skulle våga
Grundläggande förändringar som nog de flesta förbundskaptener aldrig skulle våga i ett mästerskap, trots att det går knackigt. "Lita på processen" är något man hör allt oftare det vill säga ändra inte för mycket på den ide man har. Det kan funka - om man har mandat från ledningen - i klubbfotbollen, men är svårt i landslagssammanhang där du inte har så mycket tid på dig att bygga upp en process.
Tog över ett landslag i ruiner
Graham Potter är dessutom en tränare som många av oss förknippar med att lita på processen. Han vill bygga långsiktigt och ömsint. Spelarröster i Chelsea har skvallrat om att han ville bygga om för mycket - i sin långsiktighet - och att det inte funkade där. I Sverige har han kommit in i ett skede där ett svenskar landslag nog aldrig presterat sämre. Någonsin.
Tre helt olika typer av matcher
På några få matcher tog han oss till VM och under VM har han lett oss i tre matcher, som endast kan betecknas som väsensskilda. I premiären handlade det om en lustfylld anfallsfotboll, mot Nederländerna om ett förödmjukat försvarsspel och mot Japan ett stabiliserat gäng som såg till att tighta till utan att för den skull underhålla särskilt mycket. Helt olika scenarier.
Förstår spelarna och Sverige
Och det är här Potters styrka nog kommer in. Han passar som handen i handsken för ett svenskt landslag. Han förstår spelarna och har på ingen tid alls lyckats skapa någon form av trygghet i gruppen, vilket inte minst bevisas då han kan peta sin målvakt och samtliga målvakter sluter upp bakom killen som kommer in.
Ramverk av trygghet - och hur usel var inte Jon Dahl Tomasson?
Han har gett ett ramverk av trygghet och en vilja att jobba för vandra, något som alltid märks utåt. Är det inte så så sipprar det på massor av olika vis. Det innebär också att man kan ändra karaktär på spelet. Gå från succé till katastrof och därifrån orka resa sig. Helt enkelt briljant. Inte fastna i någon form av process där man inte vågar gå in och ändra för mycket. Processen handlar snarare om att hela truppen ska vara redo och sugna, oavsett vem som spelar eller på vilken plats eller med vilken typ av taktik. Lysande ledarskap. Något som också sätter fingret på hur jävla illa Jon Dahl Tomassons ledarskap var.
Framme vid målet - för detta VM
Graham Potter har lyckats få ett sargat landslag på fötter igen. Oavsett om vi åker ut mot Frankrike eller Norge, så kan de blågula gå stärkta ut ur denna turnering. De har lyckats med mer än vad någon trodde var möjligt för bara något år sedan. Och det ska bli mycket intressant vad framtiden har att utvisa.
