Efter att ha rattat Djurgår’n som sportchef förra året, är du nu sportsligt ansvarig för hela hockeyföreningen, som det var tänkt från början, när du klev på inför säsongen 2024-25. Du jobbade med Marcus Due-Boje som var vice-sportchef under dig, nu ordinarie… hur kommer han bli som sportchef?
Bättre än vad jag var. Mer påläst. Väldigt insatt i spelarmarknaden. Kan hockeyn över hela världen. Han är väldigt nördig, han kan inte bara spelarna utan vad spelarna står för, vad gäller i stort sett alla ligor i världen. Han kan även spelarna i Division 2. Det var ingen slump att han byggde upp Tyresö/Hanviken. Han är dessutom en arbetsmyra. Det är viktigt, att lära folk att arbeta är omöjligt, precis som det är att lära folk laganda och lojalitet. Kompetens kan du koppla på folk, men den inre drivkraften som han har, den motorn har han.
Han har ett väldigt varm och stort hjärta. Han är mån om sina vänner, spelare, ledare. Han är en omsorgsmänniska. Och han brinner för Djurgården. Hans farsa (Christian Due-Boje) gjorde många år i Djurgården. Han har själv också spelat i föreningen. Så han har gott om upplevelser, han vet vad vi är.
Han är hockeytaktiskt skicklig, han vet vad för hockey han gillar. Hans hockey-övertygelse rimmar väldigt bra med min och Kimbys, så vi har en bra samsyn. Han har lätt för att knyta kontakter, en riktig nätverksbyggare. Han kommer under många år framåt vara en väldigt viktig pusselbit.
Hur visar man ledarskap inom en förening som Djurgården, som spelare och som ledare?
Det gäller att känna till våra värderingar. Att vara en bra människa, allt från hur vi hälsar på varandra till att hantera saker runt omkring, hur du städar efter dig och allt sånt där. Att man leder sig själv. Det utvärderar vi hela tiden. Vi har 5 beteenden som vi tycker är väldigt viktiga och dom ruckar vi inte på. Vi håller på med att jobba med något som vi kallar Kompassen. Det handlar om att ha ett självledarskap. Du måste anamma hur vi tävlar, vilken disciplin vi har, hur motståndskraftiga vi är, och så vidare. Det är lite vad det går ut på, det behöver vi ägna en längre intervju åt. Men du måste först visa vägen själv innan du kan leda andra.
Vad är det uttalade långsiktiga målet du har för Djurgården, som hockeyförening?
Att vara bäst! Ingen tvekan, den målsättningen ska man ha som elitförening. Att vinna sm-guld är något man ska ta på vägen. Varje dag ska vi jobba med saker som leder mot att vi blir bäst.
Sedan du tog jobbet; är det nånting du har upptäckt inom Djurgår’n som fick dig att säga ”Nej, det här måste vi sluta med, vi kan inte jobba så här”?
Egentligen inte, faktiskt. Vi ska bara göra mer av det som vi har gjort bra: träna mer, träna bättre, inte sluta med nånting. Vi ska utveckla vår fys och våra olika träningsformer, utveckla vår rekrytering av spelare. Det var en del saker vi bara gjorde okej förut, så mer av det som är bra.
2004-05, en speciell säsong.
När du senast var i Djurgården som tränare säsongen 2004-05, och om du jämför med när du klev in i organisationen igen 20 år senare… vad hade förändrats?
Hovet ser likadant ut. Vår fanbase är kanske starkare nu än vad den var då. Den stora skillnaden är att dom här killarna som är födda på 60-talet och 70-talet som jag coachade då, var annorlunda jämfört med killarna som är födda på 80- 90- och 00-talet. Jag säger inte att det är sämre, bara annorlunda. Nu är det mer feedback runtomkring mycket, det är mer videogenomgångar. Det är en helt annan återkoppling idag. Det är en förändring som har genomsyrat alla föreningar. Så arbetssättet skiljer sig mycket. Mitt arbetssätt för tjugo år sedan hade inte funkat nu. Då fick spelarna ta reda på massor med saker själva. Min retorik då var ganska enkel och fyrkantig. Även om jag också visade omsorg och tyckte att människan bakom spelaren var viktig, ska jag säga.
Vi är lite fler nu än då. Nu har vi en mental tränare, vi har en spelarutvecklare, vi har en fystränare som bara är dedikerad för herrlaget och så vidare. Sen var 2004-05 en speciell säsong, med NHL-lockout. Det var ett väldigt annorlunda år…
Skulle du säga att det är ett realistiskt mål just nu, att A-laget på herrsidan borde nå final under säsong 2026-27?
Ehhh… näe det tycker jag ändå inte. Det är inte vårt mindset. Vi känner oss fortfarande som lite nykomlingar. Vi vet att det kommer att bli en tuff och utmanande säsong. Vår målsättning är att göra det lite bättre än förra säsongen men vi har en extrem respekt för att SHL är så jämn. Vi ska ta små steg fram, där är vi.
Vad är en rimlig målsättning för damernas A-lag, just nu?
Man kan säga att vi har bytt och byggt om kulturen. Johannes som är damernas sportchef, och som jobbar tillsammans med Nygårds, har fått det uppdraget. Rikard och dom andra coacherna har gjort det jättebra, men nu blir det en generationsväxling, importer har bytts ut. Det är mer eller mindre ett nytt gäng.
Det är även fullt på damjunior-sidan nu. Förväntningarna är egentligen att hänga kvar. På sikt kommer hela damsektionen att bli starkare.
Är det några spännande namn på juniorsidan som vi borde hålla ögonen på?
Det finns ett gäng spännande namn. Närmast är det ett gäng 09:or som är starka, även 08:or. Marcus Nordmark, Viggo Björck och Stockselius är redan med oss i A-laget. Sen finns det killar som Dorian Aspe, Tom Pråhl m.fl. Sen vet jag att går man på isen i augusti, då har det i november-december poppat upp 3-4-5 juniorer till som har utvecklats i raketfart. Så jag är jättenöjd med vad som görs på juniorsidan. Tränarna är kanon. Jimmie Ölvestad ville själv ta steget ner till juniorsidan, så han är fystränare där på heltid. Många som är födda 2010 och så vidare, kommer också att komma upp.
Hur ser en arbetsdag eller en arbetsvecka ut, för dig?
Massor med telefonsamtal, massor med möten, ganska mycket tid på Johanneshov, kontoret, luncher med sportcheferna. Jag är ansvarig för fyra sportchefer. Min uppgift är att coacha dom i att coacha sina organisationer. Sen jobbar jag en hel del med samarbetspartners, en hel del med media, en hel del med styrelsen, arenafrågor och så vidare.
Stämmer det att det är du som fattar det slutliga beslutet om spelare, vad sportchefen än tycker?
Än så länge så är det så. Ambitionen är att Marcus Due-Boje ska kunna styra det där helt själv. Det kommer han att vara så super-kapabel till… han är så duktig så att det ska mycket till för att jag ska säga ”Naej, det här gör vi inte”. Han driver det jobbet ihop med Kimby och tränarstaben. Det är en process och en spelare har ju funnits på radarn såpass länge, så dom märker ganska snabbt om jag tycker att ”han är inte bra”.
Vad är det som herrarnas A-lag behöver rätta till för att man ska nå längre än under förra säsongen (ut i åttondelen), enligt dig?
Den smärtsamma och riktiga vägen är att höja lägstanivån. Konkurrensen är och ska alltid vara tuff. Vi hade ett bra lag i Hockeyallsvenskan den säsongen vi gick upp. Nu är det bara fem av dom spelarna kvar. Sedan vi gick upp handlar det bara om toppkillarna, men framförallt om att höja den lägstanivån i alla femmor. Om vi ska ta oss lite längre så småningom så måste jämnheten vara bättre i gruppen.
Vad tycker du om den senaste planen för en ny hockeyarena i Globenområdet? Om det första spadtaget tas runt 2029, vad skulle det innebära för Djurgården?
Ett paradigmskifte, är jag säker på. Då får vi en arena som kan skapa dom intäkterna som vår förening behöver. Förhoppningsvis också någon träningsrink till så att vi kan lägga hela våran förening under samma tak. Några i styrelsen kan dom frågorna bättre, men om jag tittar på det rent sportsligt så skulle det göra stor skillnad; intäkterna skulle öka väldigt mycket så att vi lättare kan bygga en starkare förening. Får vi in flera ishallar så har vi möjlighet till att träna bättre och kanske samla alla 18 lag som Djurgården Hockey har, under samma paraply. Det är utmanande som det är nu, att spela i 3-4 hallar.
Honken, framtida landslagstränare?
Är det något som oroar dig med svensk hockeys utveckling, eller går allt åt rätt håll?
Nej, allt går ju inte åt rätt håll. Det går okej på juniorsidan, vi vann senast VM för 18- och 20-åringar. Men det går inte så bra för Tre Kronor. Det är inte så roligt att torska mot Norge. Det får vi höra direkt från Emilio (Mathias Emilio Pettersen), att det går inte att torska mot Norge. Jag tror på Rikard Grönborg, jag tror på Boustedt, jag tror på den riktningen man tar nu. Det kommer göra vårt land starkare i hockeysammanhang. Jag tror man kommer att blanda in coacher som man har ute i klubbarna. Dom kommer att få jobba mer med Tre Kronor och skapa en enighet runt Tre Kronor. Att vi har en Micke Holmqvist med ibland på en turnering, med flera. För många år sedan hade vi det så.
Så jag tror att förbundet nu Äntligen gör rätt. Rikard är nu Coach/GM. Han kommer att titta och plocka ut dom mest lämpliga ledarkonstellationerna inför varje turnering, vare sig det är en mindre Europaturnering, eller ett VM eller ett OS.
Vem är den bästa eller dom bästa ledarna du har jobbat med? Vem har inspirerat dig?
Jaa… jag får gå tillbaka till Uffe Taavola som jag jobbade med i Boden i tre år. En fantastisk ledare och vilket engagemang. Johan Garpenlöv som jag gnuggade med, var riktigt bra. Sen finns det ledare vid sidan av. I tv-världen gillade jag jättemycket att jobba med Lasse Granqvist. Han var i sin position, en ledare. Han var program-ledare, man tar hand om människorna som man jobbar i studion med inför, under och efter programmet. Lasse är bra på att inkludera folk, få folk att prata. Då måste jag också nämna Peter Jihde (jag fliker in med ”Ni var roliga tillsammans” och garvar lite). Han är superskarp.
Alla dom här personerna var ju en udda samling… just det, min farsa också. Han tränade mig när jag var yngre. Jag hade en relation med min pappa där jag kunde stöta och blöta en massa saker. Allt från ledarskap till att prata framför en grupp, till exempel. Han var alltid väldigt logisk, väldigt klok, väldigt tydlig. Inga bromsspår, han tassade inte runt. Han sa när det var bra eller dåligt och vad jag skulle tänka på. Jag saknar honom mycket, han är död sedan några år.
Kan Djurgården förbättra utvecklingen av sina spelare på nåt sätt, eller ligger vi i topp i SHL, där?
Bra fråga för det är ju det här allting handlar om, att utveckla spelare och att hela tiden bli bättre. Det handlar inte om att hela tiden träna hårt utan du måste ju träna rätt. Och det handlar om att lära spelare hur man ska spela bra i en massa olika situationer på isen. Allt från skills till spelförståelse till bra fysisk träning, även med akrobatik, fysisk rörlighet. Du står ju aldrig statiskt i hockey, du måste hålla balansen rätt hela tiden. Där är Wille Walén väldigt viktig, vår nya spelarutvecklare. Dom stegen är ett måste om vi ska vara ett lag för övre halvan av SHL.
Daniel Brodin började ju tokleverera när han gick över till Björklöven; skulle du kunna tänka dig att han kom tillbaka på lån? Om han fortsätter sin karriär.
Nej, det skulle jag inte kunna tänka mig. Han är en fantastisk person, till att börja med. Han har verkligen älskat att vara på Hovet. Han har gjort oerhört mycket för Djurgår’n. Jag blev otroligt glad när han var så bidragande till att ’Löven gick upp och han blev Most Valuable Player. Han hjälpte oss att gå upp, med. Att han nu vågade släppa Hovet och anta utmaningen med Björklöven… nu vet jag inte riktigt vad Daniel ska göra. Jag har förstått att han inte ska spela vidare, så har jag uppfattat det i alla fall.
Varför bröt egentligen Jesse Ylönen kontraktet förra säsongen, trots att han hade 1,5 år kvar och en hög lön?
Vi och han tyckte inte att han fick ut det varken han eller vi hade hoppats på, så det var ett gemensamt beslut. Han kände att ”Nej, men nu har jag kört fast här, nu vill jag gå vidare”, då var vi inte sena med att säga att vi håller med.
Det var inga andra faktorer som spelade in?
Nej, verkligen inte. Allt var väldigt proffsigt och väldigt smidigt från både honom och hans agent.
Har ni fullt tålamod med Robert Kimby, eller måste han vinna fler matcher som tränare nästa säsong?
Nej- eller ja! Han får jättegärna vinna fler matcher och jag tror att han kommer att vinna fler matcher. Men han är också en del av processen, han kom från Almtuna där han gjorde ett superjobb i Hockeyallsvenskan. Han är en smart tränare med starkt psyke. Han lyckades ratta laget fastän vi var nykomlingar och hade tuffa perioder, vi hade tre spelare iväg på junior-vm, skador och så vidare, och så vidare. Jag tycker Kimby har vuxit och har blivit en riktigt stark elittränare. Jag hoppas att han vill vara kvar i många år här.
Hovet kokar alltid.
Finns det någon plan för hur vi ska se till att det ska fortsätta att vara utsålt på Hovet i varje match, även under kommande säsong?
Det viktiga då är att vinna. Förutom det så är jag säker på att marknadssidan har en bra plan för det hela. Och våra fans med Järnkaminerna i spetsen är otroligt viktiga. Så länge Kaminerna är på plats, kommer resten av fansen. Dom skapar en j**la härlig stämning.
Innan din spelarkarriär avslutades, fick du göra inhopp i Brynäs A-lag under säsongen 1982-83; hur var du själv som spelare?
Jag var spelskicklig, rörlig… jag var nog en helt okej back. Tyckte om att spela hårt. Var laglojal. Defensivt stark, skulle jag säga. På den tiden spelade man back som back, så att säga. Det handlade inte om att följa med upp och göra poäng. Under tidigt 80-tal så stannade du uppe vid blålinjen. Dom där 11 matcherna som jag gjorde i Brynäs… jag trodde nog att dom skulle bli några hundra till innan knäskadan. Men jag är stolt över dom 11 matcherna, stolt över mitt mål mot Modo borta, även om vi förlorade matchen. Det är en liten sorg innerst inne att jag inte kunde spela femton år till. Men det har jag fått ta igen på andra sätt.
Och det har han sannerligen gjort.
