Det går såklart inte att säga att allt gick enligt plan. Man kan inte planera för att vinna ett VM-guld. Men Spanien, det känns som att det var precis det dom gjorde. En turnering där de haft total kontroll på samtliga matcher, och den här finalen är inte ett undantag. Spanien har över 10 skott på mål, Argentina har ett. Spanien har ett bollinnehav en bit över 60% och Argentina är aldrig ens nära att göra mål. Världens bäste Leo Messi är osynlig hela matchen.

Och så, i den 106e minuten slår inte ens ordinarie Ferran Torres in en fin nickpass från Nico Williams och VM-guldet är ett faktum.

Det är otroligt rättvist, Spanien är totalt dominanta under hela matchen. Argentina verkar ha gått in i matchen med inställningen att de vill ha straffsparkar. Och de gör det bra. Hade inte Enzo Fernandez fått ett ganska karaktäristiskt hjärnsläpp och blivit utvisad via ett andra gula kort i en ganska meningslös duell så är det möjligt att de hade lyckats med sin plan.

Men med en man mindre går det inte att stå emot 2026 års upplaga av La Roja. Precis som 2010 så föregås ett VM-guld av ett EM-guld. Återstår att se om historien upprepar sig igen när det är dags för EM om två år men det här landslaget är något av det mäktigaste man sett. De spelar totalt ut mäktiga och rutinerade Argentina som försöker sig på alla fulknep som finns. Spanien bryr sig inte, och fortsätter med sitt kontrollera och smånätta spel. Till slut dyker läget upp för en längre boll in i straffområdet och då blir det mål. Helt enligt plan.

En helt otrolig insats, och jag tror att det är den mest dominanta insatsen någonsin i en VM-final. Argentina har inte en chans, kommer knappt ut från egen planhalva från halvtid och Spanien bara kontrollerar, kontrollerar och kontrollerar och visar upp ett otroligt tålamod som till slut omvandlas till mål.

Rodri är mäktigt kontrollerande, Pedro Porro farlig i sina framstötar, Cubarsi och Laporte hanterar Messi utan problem, Unai Simón, nu VM-historiens bäste målvakt någonsin, är lugn och trygg och Cucurella stoppar alla försök till anfallsspel på sin vänsterkant.

Allt går såklart att diskutera, men det är svårt att inte säga att det här är VM-historiens bästa L.A.G. Kanske inte de allra största namnen (trots att det finns gott om superstjärnor) men jag har aldrig sett ett såhär väl ihopspelat lag förut. Luis De La Fuente, som innan han blev förbundskapten var helt okänd av alla, har nu vunnit EM och VM konsekutivt. Vinner han ett till EM går han från total doldis till en av världens bästa förbundskaptener någonsin.

Matchen har vi alla sett. Finns inte mycket mer att säga än att Spanien dominerade totalt. Frågan man måste ställa sig nu är hur långt kan det här laget gå? Rodri är inte jätteung, men har iaf ett, kanske två mästerskap kvar i sig. Annars är nästan hela laget bortsett från Simón och Laporte en bra bit under 30 och kan nog spela två-tre mästerskap till ihop. Hur ska man stoppa den här spanska maskinen? De enda som egentligen kommit nära är ironiskt nog Kap Verde, vilket såklart kan förklaras av andra skäl än rent fotbollsskicklighetsmässiga.

VM är slut. Spanien står otroligt välförtjänt högst upp på fotbollspedestalen och visar återigen att det är världens med råge främsta fotbollsnation.

Nu går vi för EM-seger 2028. Vamos!