Tack och lycka till Taha (NY) Så intensiva rykten som det var kring Taha Ali brukar stämma och mycket riktigt lämnar Taha MFF för grekiska Paok. I alla klipp man ser på tex MFF-play märks det tydligt hur omtyckt han är bland lagkamraterna och utöver att vara en bra fotbollsspelare verkar han också vara en otroligt fin och ödmjuk människa. Jag unnar Taha Ali allt gott på sitt nya äventyr och hoppas att hans tas väl omhand och blir lika uppskattad i Paok. Det grämer mig att det hela inte kunde bli klart någon dag tidigare så att han kunde fått välförtjänt avtackning på Stadion. Hoppas möjligheten kommer.
Kross-seger med extra allt (NY) Det var verkligen en helt underbar söndag på Stadion! Vårt lilla gäng var nästan fulltaligt och vi hittade plats högt upp, i skuggan, på stå. Och inte nog med det, vår fina vän Annika (som jag skrivit om här tidigare) var också på plats, just ovanför oss i en loge. Att få se henne vinka och le, och sen efter match till och med ge henne extremt efterlängtad kram var bättre än 4-0 segern. Men, med det sagt så var ju även den helt fantastisk! Förutom de första minuterna så var det bra spel, och så otroligt skönt när målen trillade in ett efter ett i första halvlek. Massa glädje, massa kramar, massa sång (japp, där vi stod var det bra tryck i stort sett hela matchen). En kanondag helt enkelt.
Med häng på toppen (2) I en tabell som haltar rejält (vilket stör mig orimligt mycket) så ligger vi visserligen “bara” på en sjätteplats, men det skiljer bara en poäng mellan oss och Häcken på tredjeplats. Nu ska man absolut inte ropa hej för tidigt men säsongen är definitivt inte körd, så som många domedagsprofeter hävdat under våren. Det återstår både många matcher och ett transferfönster där mycket kan hända i många lag vilket kan röra om i grytan. Nu kör vi!
Efterlängtad kaxighet (NY) Det är rätt länge nu som vi har fått gömma undan den där klassiska MFF-kaxigheten som vi är (ö)kända för. Det funkar ju liksom inte att vara stöddig till exempel när man nyligen förlorat mot Västerås på hemmaplan. Därför var det oerhört härligt att vi redan i minut 57-ish drog igång “Vi vann igen”. Och inte ens denna jinx-fobi-tant tyckte att det var läskigt eller utan sjöng med för full hals.
Erik Botheim (2) Han har varit med förr på mina listor den gode Botheim men han förtjänar att få vara med även denna vecka. Med tanke på hur enormt han har slitit både i presspel och i anfall, ofta med både en och två spelare som ryggsäck(ar), förtjänar han verkligen att det nu lossnat ordentligt i målskyttet också. Med sina två mål mot Götet ligger han delad tvåa i skytteligan. Nu är det bara att hoppas att han inte försvinner under detta transferfönster. Och spännande att se hur han och Garcia fungerar tillsammans - om det nu är så man tänkt sig att spela.
Våra härliga ungdomar (NYgammal) Först går Malte Frejd Pålsson in i startelvan och bara äger backlinjen.. Så imponerande stark, modig, lugn och skicklig. Nästan lite overkligt med tanke på hur lite han spelat i A-laget. Sen kommer Anton Höög in, gör mål efter bara ett par minuter på planen och fortsätter sen att skapa chanser. Jisses som de visar att de vill vara med på allvar i konkurrensen om platser och att all kompetens inte behöver köpas dyrt i transferfönstret. Blir lika glad varje gång jag ser den här typen av agerande på plan från våra unga spelare
Död åt korsbandsskador! Oscar Sjöstrand gjorde en riktigt fin första halvlek, och lyftes till exempel av Botheim i intervjun i pausen. Det var därför oroväckande att se honom ligga ner och få behandling i slutet av halvleken, men då insåg jag inte alls hur allvarligt det var. Ännu en korsbandsskada i truppen alltså, vilket verkligen suger rejält. Och jag lider verkligen med Sjöstrand, som hade det trögt i en del matcher innan uppehållet men nu verkligen visade stigande form. Hoppas han har bra rehab-psyke och kommer tillbaks ännu bättre och starkare nästa säsong.
